Privat foto

Gull Åkerblom

Jag föddes i Ulricehamn 1943. Fyra och ett halvt år senare flyttade vi till Nässjö, och 1963 började jag läsa vid universitetet i Lund. Sedan dess har jag haft en hel rad olika skåneadresser. Nu bor sedan några år jag i Kåseberga på Österlen, med havet som granne. Kåseberga är mest känt för den stora skeppssättningen uppe på backen, Ales stenar.

Min pappa var en sagopappa. Jag trodde länge att de sagor han läste och berättade var något som bara fanns – som blommor och träd, ungefär. När jag förstod att bakom de där fantastiska historierna fanns det någon som hade hittat på dem – det var då jag bestämde mig för att bli en sådan påhittare. Först var jag för liten för att själv kunna skriva ner mina sagor. Då gjorde pappa det åt mig. Som tack fick han min första, helt egenskrivna saga i julklapp julen 1950.

Utan pappa och hans kärlek till böcker hade det nog inte blivit någon författare av mig. Det var nära att det blev så ändå – jag hann bli 49 år innan min första bok kom ut. Den heter Johannesnatten. Sedan dess har det blivit ungefär två om året. Jag håller på att ta igen alla år när skrev på nätterna men aldrig vågade visa mina ord för någon. Jag arbetade som bibliotekarie i nästan 30 år och slutade när mina egna böcker blev allt viktigare – när nätterna inte längre räckte till.

Jag har en man, tre barn, fem barnbarn och två hundar. Tidigare hade jag också en häst – som jag delade med yngsta dottern. Sheeba hette hästen och det är hon som är en av huvudpersonerna i de senare böckerna om Emily.

När jag var liten älskade jag att kliva in genom de dörrar som böckerna öppnade upp för mig. På sätt och vis gör jag fortfarande samma sak men med en viktig skillnad: nu hittar jag själv på de där fantastiska världarna. Och det är faktiskt ännu roligare.

Titlar av Gull Åkerblom