Foto: Lilian Bäckman
Gunna Grähs
Född i Filipstad 1954, utbildad vid Konstfack. Verksam som illustratör, bilderboksskapare, skribent och föreläsare. Har sedan debuten 1982 med ”Jullan vill vara med” (med text av Kjell Johansson) publicerat ett 70-tal titlar – mestadels bilderböcker med egna och andras texter, men också faktaböcker, serier och satir.
”Och här sitter du och konstnärar?” Så sa min mormor när hon passerade köksbordet där jag satt och ritade och kluddade och grejsade. Alla tyckte att jag var en liten påhittig unge. (Även jag själv.) Och alla ville mitt bästa. Men ingen visste ett pip om yrket ”illustratör”. (Och allra minst jag själv.) Var det ett jobb som man kunde försörja sig på?
Flera år senare ”måste” jag söka in till Konstfack och flytta till Stockholm. ”Ja – måste du så måste du” sa min luttrade mamma. Fortfarande hade vi inte en susning om vad jag gav mig in på. Men det verkade fenomenalt och löftesrikt och roligt. Och vi levde i en tid när vi hade hopp om att ”allting kommer att ordna sig”.
Och på många sätt blev det verkligen så. 80-talet var en lyckosam tid att debutera i. Marknaden berikades av nya småförlag. Det pågick ett levande samtal om barnlitteraturen och barns rättigheter. Man hittade intelligenta och solidariska kollegor. Och bilderboken var på väg att utvecklas till mer än bara ”en bok med bilder i”.
Under åren har jag hunnit samarbeta med mängder av författare. Det är lärorikt. Illustrationsuppdraget innebär att man måste förhålla sig till andras tankar och ambitioner – och ändå hitta ett eget fotfäste för att kunna gestalta textinnehållet i berättande bild. Och det renodlade bilderboksskapandet ställer ytterligare krav. Historien måste lödas ihop till en helhet – med bild, form och text som likvärdiga delar i berättandet.
Det händer att jag skriver egna bilderbokstexter. Det finns så många historier därute att ta vara på. Och att skriva själv är oemotståndligt om man vill undersöka den levande dynamiken i förhållandet mellan text och bild. I Malik och Mini-Gurra (den senaste boken i min ”Hejhej-serie”) är texten medvetet busenkel. Men i bilderna gömmer sig nycklarna till en djupare läsning.
Jag är väldigt glad i Monica Zaks böcker om Ava, Beva och Ceva. Hennes berättelser är lyhörda och innerliga – och samtidigt befriande osentimentala. Det är en bra kombination för nybörjarläsarna. Och även för en tecknare som är intresserad av allt som händer oss i livet här och nu. (Och nästa dag och nästa…)
Fler bilder på www.illustratorcentrum.se/portfolio/gunna-grahs/