Paola Ciliberto

Jag saknar barndomen i mitt vuxna liv. Tron på att allt är möjligt, att allt är besjälat, att till och med minsta sten har ett hemligt liv och en egen röst. Jag var ensambarn som liten men tecknandet höll mig alltid sällskap. Jag uppfann karaktärer och händelseförlopp medan jag lyssnade på radio eller musik. Önskade jag en vän så hittade jag på en – en som vågade allt jag själv inte vågade. Önskade jag en häst så ritade jag den – med vajande man och len röst, som bara var min. En bra barnbok tycker jag ska vara samma sak – sällskap. Det unika med att berätta för små barn är det också involverar en annan person, den som läser. En magisk stund av närhet, samtal, frågor och tankar kan uppstå. Hittills har det blivit sex böcker på Opal, en egen, Leonard Upptäckaren på savannen, och fem tillsammans med Ann-Christine Magnusson om kaninerna Pite och Palt.