När Inga Borg (1925-2017) var barn hittade hon på en låtsaskamrat som var osynlig för alla utom henne och som kunde prata med djuren. Hon börja rita bilder av kamraten som snart blev ganska lik henne själv. På sommaren 1945 kom en nittonårig Inga Borg för första gången upp till fjällen. Med sin fästman bodde hon i en ödefäbod på en fjällsluttning. Då var fjällen rena vildmarken, allt var stilla, orört och oförstört. Här tecknade och målade hon hela tiden: fjäll, renar, lämlar, en hermelin. Det var här hon fick material till Plupps värld. Det var dock först senare, när barnen kom, som Pluppfiguren fick sin slutliga form. Han fick blått hår som fjällen och en halsduk lika gulröd som fjällbjörkarnas blad om hösten. På sommaren var rocken brun och på vintern en vit päls, precis som hermelinen. Inga Borg debuterade både som konstnär och bilderboksförfattare 1955, med en separatutställning i Stockholm och den första bilderboken för barn: Plupp och renarna. Sedan dess har hon skrivit och illustrerat 39 huvudsakligen egna bilderböcker för barn om djur och natur, varav 24 om Plupp. I samarbete med andra bildkonstnärer har Inga Borg givit ut 7 böcker, bl a om Island, Östafrika och om Carl von Linnés liv och verk. Hon har även skrivit för radio och tecknat TV-filmer för barn: Plupp och hans vänner (på 60-talet), Djuren kring vårt hus (på 70-talet) och för UR: Djur på en savann i Afrika (1984). Inga Borg har blivit tilldelad en rad stipendier och priser genom åren, bland annat Elsa Beskow-plaketten (1970) och Litteraturfrämjandets pris (1982).