Jag hade egentligen tänkt bli popstjärna, men det blev jag aldrig så därför skrev jag en bok om tjejer som drömmer om att bli popstjärnor i stället. "Mallgrodor och gitarrgudar" hette den och blev startskottet på en ny yrkesbana. Nu har jag skrivit över fyrtio böcker för barn och unga (och inte fullt lika många för vuxna). I botten är jag förlagsredaktör och arbetade under drygt tio år med andras texter. Sedan hösten 2006 frilansar jag på heltid och numera ägnar jag mig uteslutande åt det jag tycker är allra roligast: att skriva själv. Jag har skrivit många böcker om vitt skilda ämnen men det finns en gemensam nämnare: relationer. Mötet mellan människor är det som intresserar mig mest – oavsett om jag skriver för barn eller för vuxna.  Jag bor i utkanten av Malmö, har två vuxna barn, en man och två katter.Kika gärna in på min hemsida: www.malinstehn.se

Man kan inte hålla pennan med hela näven! Och man kan verkligen inte göra postapokalyptiska bilderböcker som egentligen inte är barnböcker eller rita serier vars främst tänkta målgrupp är en själv. Eller kan man? Elin Fahlstedt, 8 år, vägrade lära sig hålla i pennan klokt; Elin 18 år ville inte teckna fjädriga fåglar och måla gotländska landskap med akvarell. Elin 19 år drömmer om att göra märkliga serier efter att ha gett ut sina två första böcker, och har genom åren faktiskt lyckats lära sig att behärska penngreppet, inte helt tack vare den lågstadielärare som ihärdigt påpekade faktumet utan för att det faktiskt var bekvämare så. De två första böckerna blev en postapokalyptisk bilderbok och en serie vars främsta målgrupp var mig själv. Hur jag än höll i pennan så har jag hållit i den ett tag nu – jag arbetar i många olika tekniker och finner ett stort nöje i att byta stil. Seriealbumet ”Umbra” som ges ut på Kolik förlag är en dröm i blyerts och vattenfärg – mitt projektarbete i gymnasiet och över hundra sidor lång. Sagan om landet dit skuggorna flyr på natten och en bångstyrig flickas sökande efter pappan på det svartvita fotot uppkom när jag såg min första månförmörkelse. ”Önskeprickar” behandlar också sökandet efter något – i detta fall hemliga meddelanden och kanske sanningen om den stad där elledningarna skär sår i himlen och viskande röster hörs i rören. Och hur var det nu egentligen med stjärnorna i staden; vart tar de vägen när luften är täckt med avgaser och fabriksrök? Inspirationen från seriernas värld har letat sig in i min experimentella bilderbok, men även bilder från min egen omgivning. Digital collageteknik ger utrymme för användningen av foto och tecknad bild tillsammans på ett helt unikt sätt! Rinnande olja från den där dunken som pappa glömt att städa bort hemma letar sig in mellan bokens pärmar i form av ett foto. Gamla röntgenbilder jagar huvudpersonen genom stadens kloaker… Bilder och text tillsammans är ett kraftfullt medium där utrymme ges för att läsa både mellan raderna och mellan rutorna. Jag inspireras mycket av japanska serier, tecknad film och människor som vågar utmana gränserna för vad som går att göra med text och bild, och vad som är böcker för barn och böcker för vuxna! Jag hoppas att ni kommer att ha lika trevligt i mina världar som jag har haft. Mer av Elins arbete hittar du på www.elinfahlstedt.se.